Godermorgon på er allesammans :)

Så idag är det 28 januari då,hm...Dagarna går verkligen fort nu.Men om exakt en månad så fyller jag år.Har inte tänkt på det förrän jag såg vilket datum det var idag.Bra koll man har,jag vet inte ens vilken vecka det är.Hur sjukt är inte det.

Åt frukost för en stund sedan och nu ska jag bädda ner mig under täcket för att se på en film.

Alltså det är helt sjukt hur mycket jag fryser egentligen.Vart jag än går så fryser jag.Men snart är det dags för en dusch.Här får ni en liten bild på min söta brorsdotter.

Här är lilla Andrea förresten.Visst är hon söt :)Har inte hunnit träffa henne än eftersom jag är sjuk och hon kom igår.

Vi ses!

Just love,don't you?

Hallå där allesammans :)

Vill börja med att säga att Andrea kommer vara min brorsdotters namn.Tror inte att jag hade valt det namnet men de verkar gilla det så jag är glad för de.

Lyssnar på musik,gissa vilken låt om jag säger Iron Maiden.

Tja...Här är en ledtreåd; Kolla på rubriken.

Okej där har ni fått mer hjälp än vad jag hade tänkt mig.Det tjänar ingenting att ge mig någon av mina favoritmaträtter eftersom jag inte skulle kunna känna smaken av det.

Inte för att jag skulle kunna äta särskilt mycket av den medans den är varm eftersom jag msåte ta några djupa andetag emallanåt för att få luft.Ni hör ju bara hur förkyld man är.Det är så JÄVLAAAA drygt!

Ursäkta mig,verkligen men jag blir bara så irriterad.Jag menar jag skulle egentligen ha gått på ett öppet hus idag på ett gymnasium men det gick ju inte för jag ser ut och känner mig som en zombie.

Jaja,men jag ska väl gå och lägga mig snart,känner mig astrött och det kan ju bero på hostmedicinen som jag tog förut.

Vi ses,godnatt och sov gott.

Tja!

Blev jag faster till en liten tjej.Haha jag hade rätt hela tiden.Jag sade hela tiden att det skulle bli en tjej och det blev det.

Nu är jag riktigt jävla glad.

Men jag är ännu mer gladare för min bror och hans tjej.Jag är så stolt över honom.Men nu ska jag gå,så vi ses.

Tja!

Hej alla läsare :(

Kan inte säga att jag är på bra humör eller är glad och det är bara för att min mage tar död på mig.Jag hatar att ha mensvärk,det där nog det dummaste som finns,ja asså om du inte vill ha barndå.Men det kommer inte ske förrän på ett långt tag.

Förutom det så händer det inte så mycket.Min näsa svider och hostan blir värre.FAAAAN det suger att vara sjuk.Men en sak är jag väldigt glad över.

JAG SKA BLIR FATSER  

Så nu kommer ett till litet tillskott i vår familj.Ni kan bortse från min tråkiga inlägg.De är historia nu orkar inte tänka på de så nu ska jag försöka göra lite mer roligare och gladare inlägg.

Och jag tror just att någon just hjälpte mig med det.Han kommer verkligen att hjälpa mig när jag har problem.Den söta gitarristen vid namn Hugh,tja han twitrade just,så WOOHOO!!

Han tycker att låttexterna kan skriva sig själva.Haha han är så söt men nu ska jag gå,vara glad och bara leva i nuet.

Vi ses!

Jag behöver vara där och jag behöver vara här.Varför ska ens val göra ens liv så komplicerat,varför kan man inte få leva det så enkelt så möjligt.

Just nu behöver jag mannen på bilden men mest av allt behöver jag min vän.Hon är allt jag har och jag är verkligen inte mig själv just nu.

Idag hade jag tänkt att jag skulle prova någonting nytt.Jag ska inte börja detta inlägg med "Hej allesammans :) Idag har jag blablabla..."

Det är väl inget som är intressant att läsa.Att blogga är oerhört viktigt för mig,det förstår jag nu.

För mig är det som en frihetskänsla,det är som om du ger dig själv en chans.Så att blogga är oerhört viktigt för mig,det betyder allt.Den hjälper mig att finna frid när jag är orolig.Den får mig att känna mig lugn när jag är stressad,nervös,rädd,ledsen eller vad som än får mig att inte känna mig som mig själv.

Det här med besökare bryr jag mig inte så mycket om,allyså jag bryr mig inte om hur många besökare jag har.Men det är ju självklart att ett leende växer på ens läppar när man ser att besökarlistan har ökat.Fast detta bevisar ju bara att jag faktiskt bryr mig om att ha besökare,till en viss del.

Att skriva är nyckeln till mina inlägg.Jag vet inte om ni såg det,och jag hoppas den läsaren ser detta,men för några dagar sedan fick jag en kommentar på London Calling.Där skrev personen att jag skriver bra och att jag hade gjort ett fint inlägg.

Detta gav mig ett stort och brett leende på mina läppar och jag blev alldeles varm i kroppen,eftersom kommentaren betydde så himla mycket för mig.Men det var inte det enda jag kände för att en sådan kommentar kan ge en eftertanke.

Jag har besökt andra bloggar förut men jag tycker mest att de skriver så ointressanta saker,bortsett från vissa bloggar som kan få en att förstå att ens problem är ingenting jämfört med de flesta andra.

Men att ha en besökare som skriver en sådan betydelsefull kommentar kan verkligen få en att tänka efter lite.

Kanske borde man själv besöka några bloggar och se om alla är likadana.Nå svaret är ju uppenbart.Det finns ingen blogg som är likadan för alla har vi olika personligheter.Vi kanske påminner om varandra men skulle vi titta närmare på oss så skulle vi snabbt se att våra gemensamma vägar viker av emellanåt för att senare kanske återträffas igen,men bara för att vika av igen.

Våra personligheter är verkligen som en enda stor motorväg.Den är rak och gemensam men här och där kommer vi finna nerfater och det är där vi viker av,men sedan kommer en påfart och vi finner vår gemensamhet igen.

Hehe...Det är konstigt hur livet är uppbygt egentligen.

Såg på One Tree Hill,vet inte varför jag kom in på detta,men speciellt avsintt som jag såg idag fick mig att gråta konstant.Kommer dock inte ihåg vilket avsnitt det var och det kvittar men det handlade om att tre systrar miste sin mamma.Och svaret till varför jag grät var nog för att jag kan ganska lätt leva mig in i andras situationer.Jag vet att detta var inspelat och att det faktiskt inte hände men det spelar ingen roll för även om det hade varit en vän,en far,en mor,en bror eller en syster som hade dött,så hade jag gråtit.

För att mista någon av de personerna som jag rabblade upp är något jag inte vill uppleva men som jag troligtvis kommer att få uppleva.Att jag inte skulle gråta nu när jag skriver detta inlägget är knäppt men jag har tårarna i ögonen.Men istället föör att låta de tippa över kanten så håller jag de tillbaka.Det är dumt men jag äär så trött på att känna mig så sårbar.

Hur jag än lever min dag så känner jag var endaste jäkligaste dag att jag har så otroligt mycket ilska som ligger begravt inom mig,väntar på att få bryta sig ut och förgöra mig.Begrava mig i brinnande lågor och plåga mig tills jag ger upp.Men ilska är inte det ända som ligger begravt inom mig,där finns smärta,ledsamhet och såklart rädsla.

Men vem ska jag prata med om detta,jag kan inte,det går inte,jag vill inte.Jag vill stänga det inne...

Och jag ska sluta att klaga för att för några sekunder sedan fick jag veta av min mor att min bror tjej ska börja föda.

Jag kan knappt fatta,det snart är jag faster.Det är som om allt föll nerför mig,som om all min olycklighet som jag bär på ibland bara försvann,bara sådär.

Nu gråter jag,men det är tårar av lycka.Allting är perfekt nu och jag hoppas att allt går bra.

Ska gå nu,vi ses.

Tja! 

Så vad tycker ni om min nya header som jag gjorde för några minuter sedan.Den där hemsidan är ju jättebra enligt mig.

Om det är något ni undrar så är det bara att fråga.

Ha det bra :)

Tja!